Gårdagen är över, morgondagen har inte hänt, nu är det du kan påverka...
Tänk att jag har nog ett av de bästa jobben man kan ha...
Förr arbetade jag som sjukvårdspersonal på en stor akutmottagning, älskade det jobbet också faktiskt - att få göra något av betydelse, kunna påverka och lindra omständigheter som människor råkat ut för. Jag arbetade där ganska länge och ingen dag var den andra lik på sitt sätt. Nya människor kom in i mitt liv för en stund och hur jag bemötte dem gjorde stor skillnad för hur deras nu och morgondag skulle bli. Det var mycket sorg och tårar, men också skratt i min vardag - deras "katastrof".
Jag drabbades själv av något smygande, ett litet djävulstyg som hade bestämt sig för att sätta käppar i mitt livets hjul... läkaren hade gett det namnet psoriasisartrit, och att kunna jobba med hela kroppen resten av mitt liv var att glömma. Nu skulle det till cellgifter, solning och kortisonsalvor. Deltidssjukskrivning och sen skulle det bara gå utför!? Jag bara gapade. Va? En livsdom bara så där?
Nej jag ska inte gå in på mera om det, men det blev min vändning i livet och jag tänkte att om jag inte kunde utföra det jobb som jag var utbildad för, så får jag skapa mig ett nytt "nu"... för att få en annan morgondag.
Nu jobbar jag fortfarande med att göra skillnad i människors liv (det är där jag trivs) men från ett annat håll. Jag brukar säga att jag idag jobbar med "friska" människor mot förr "sjuka, skadade". Det är en grov beskrivning men stämmer ganska bra. Att få arbeta som coach till människor som behöver hjälp med att starta sin motor, personer som har tappat bort sina egna startkablar är inte längre att hjälpa genom hjärt och lungräddning utan visa på vägar och hjälpmedel till var och en så man kan hjälpa sig själv. Jag tror på människans inre förmågor helt enkelt.
Det spelar ingen roll vart du har varit, det som betyder något är vart du är på väg och vad du har, här och nu. Det ska vi arbeta med. Ryggsäcken kan vara tung av olika erfarenheter, men vi använder dem som verktyg. För vad många tycks ha glömt bort är att var och en betyder något, vi gör ett avtryck i andras liv - hela tiden.
Jag är värd tiden, och det är du också... varje dag, varje nu!
//Coach MOE
Förr arbetade jag som sjukvårdspersonal på en stor akutmottagning, älskade det jobbet också faktiskt - att få göra något av betydelse, kunna påverka och lindra omständigheter som människor råkat ut för. Jag arbetade där ganska länge och ingen dag var den andra lik på sitt sätt. Nya människor kom in i mitt liv för en stund och hur jag bemötte dem gjorde stor skillnad för hur deras nu och morgondag skulle bli. Det var mycket sorg och tårar, men också skratt i min vardag - deras "katastrof".
Jag drabbades själv av något smygande, ett litet djävulstyg som hade bestämt sig för att sätta käppar i mitt livets hjul... läkaren hade gett det namnet psoriasisartrit, och att kunna jobba med hela kroppen resten av mitt liv var att glömma. Nu skulle det till cellgifter, solning och kortisonsalvor. Deltidssjukskrivning och sen skulle det bara gå utför!? Jag bara gapade. Va? En livsdom bara så där?
Nej jag ska inte gå in på mera om det, men det blev min vändning i livet och jag tänkte att om jag inte kunde utföra det jobb som jag var utbildad för, så får jag skapa mig ett nytt "nu"... för att få en annan morgondag.
Nu jobbar jag fortfarande med att göra skillnad i människors liv (det är där jag trivs) men från ett annat håll. Jag brukar säga att jag idag jobbar med "friska" människor mot förr "sjuka, skadade". Det är en grov beskrivning men stämmer ganska bra. Att få arbeta som coach till människor som behöver hjälp med att starta sin motor, personer som har tappat bort sina egna startkablar är inte längre att hjälpa genom hjärt och lungräddning utan visa på vägar och hjälpmedel till var och en så man kan hjälpa sig själv. Jag tror på människans inre förmågor helt enkelt.
Det spelar ingen roll vart du har varit, det som betyder något är vart du är på väg och vad du har, här och nu. Det ska vi arbeta med. Ryggsäcken kan vara tung av olika erfarenheter, men vi använder dem som verktyg. För vad många tycks ha glömt bort är att var och en betyder något, vi gör ett avtryck i andras liv - hela tiden.
Jag är värd tiden, och det är du också... varje dag, varje nu!
//Coach MOE
Kommentarer
Trackback
