Du är inte mer än en liten FJÄRT...
Som så många andra har jag också dagar då allting går emot. Och när det är tunga organisationskolosser som obarmhärtigt rullar över en känner man sig som den lilla människa man faktiskt är. Jag vill så gärna tro att godhet och rättvisa segrar i slutändan, man måste ha tilltro till att saker och ting ordnar sig tillslut. Men det är så sjukt svårt ibland - speciellt som man blir sparkad på när man ligger. Jag kan absolut känna med alla människor som har blivit utförsäkrade i och med de nya hårda reglerna, att de inte ens får andrum att anpassa sig innan de blir utkastade i råkylan. Samtidigt som jag står för att jag tycker att det är bra att många får hjälp med att sparka igång sin motor.
Men när Murphy - han som tar med sig lagen om alltings jävlighet gör besök i vår farstu, så är det svårt att hävda sig. Ungefär som att försöka skjuta ihjäl mygg med en hagelbössa.
En historia från verkligheten:
"Kalle jobbar häcken av sig på sitt jobb som han har, arbetsgivaren kräver mer än vad lagen och avtalet säger- och han betalar inte ut någon övertid. Kalle kämpar på ändå, för jobbet i sig trivs han med, och vill ju inte bli arbetslös...
Efter ett år börjar det tära ordentligt på Kalle att jämt bli tagen för givet, få orimliga krav på sig, inte betalt för det och absolut ingen fritid med sin familj. Kalles fru ser hur han blir äldre och äldre dag för dag och är orolig. Dagen kommer då de kommer överens om att hälsan är viktigare och det finns viktigare saker i livet än just det här jobbet. Slaveriet var avskaffat. Kalle jobbar uppsägningstiden ut för att inte lämna arebetsgivaren i sticket - och tror (i sin enfald) att de avslutar den här tiden respektfullt.
Smällen kommer vid lönedagen, ingen lön.... Kalle ringer ju direkt och ifrågasätter, och får till svar att han inte kommer få några pengar för företaget har inte råd- de måste betala dem som jobbar kvar först. Kalle får vänta. Månaden efter är det samma sak, den förra lönen kommer inte - inte heller den här och semesterersättningen som ingår i slutlön är lika puts väck den.... för att inte tala om alla hundratals övertidstimmar som är obetalda.
Historien innehåller mycket mer än så här, men tre månader efter att den första lönen uteblivit och familjen har stått minus halva hushållets inkomst. Så lägger arbetsgivaren på locket, och vägrar svara överhuvudtaget. Kalle ringer facket. Facket har inte kunnat dra medlemsavgiften på 400 kronor på tre månader, så nej, här kan inte Kalle räkna med någon hjälp. (Kalle står förstås fortfarande kvar med den skulden...) Kalle ringer polisen, det är närapå hundratusen som Kalle har blivit "rånad" på. Här kan inte Kalle få hjälp heller - man kan inte polisanmäla en sån sak. De hänvisar till facket!!! eller att anlita egen advokat. Kalle ringer tillsist en advokat. Kreditvärdigheten är inte den bästa efter att ha varit utan pengar under en längre tid, och en del (nästan alla) räkningar inte har kunnat blivit betalda. Så advokaten vill ha 1450 kr i förskott på första mötet, innan han ens kommer att ringa upp. Jaha, ekonomin står och blöder, och nu måste Kalle hitta denna nätta summa att betala advokat - utan att veta om det kommer ge något. Han sparar och gnor ett par veckor och får ihop till avgiften, advokaten ringer och de pratar i tio minuter. Inga problem säger advokaten till Kalle, jag skriver ett brev till arbetsgivaren och berättar vad som händer om han inte betalar... då kommer vi gå till rätten. Han ska slänga ihop det på fredagen säger han så att processen skyndas på.
Brevet blir skickat (mycket senare än vad som sagts), inga pengar har betalats till Kalle som inte har fått reda på någonting egentligen.
Däremot dimper nu en räkning ner i brevlådan på tiden som det tog att skriva brevet, nära på 2000 kr. vill advokaten ha för besväret. Det ingick tydligen inte i den första timmen som var betald för, trots att telefonsamtalet bara varade i tio minuter.
Det här får Kalle nu betala för... Fackliga avgifter fast han inte fått hjälp, påminnelseavgifter och räntor för att inte räkningar har blivit betalda för att han inte fått ut lön, (skattepengar för en polis som inte kan hjälpa) advokatarvode gånger flera- för att få hjälp med det han har rätt till utan att få utdelning av det.... den här nedåtgående spiralen går så snabbt som om den hade fan själv i baken!
Jag brukar alltid säga att om du håller på att gräva ner dig i en grop- sluta då att gräva! Men hur i all världens namn gör man när det är andra idioter som gräver åt en???
Jag hoppas att Kalle får sina pengar snart, och att advokatkostnaderna läggs på arbetsgivarens skuld- som sig bör. Jag önskar att de stora tunga organistionshjulen slutar att rulla över och mosa små personer som bara försöker göra allt de kan, för mer kan ingen människa göra.
//xxx
Men när Murphy - han som tar med sig lagen om alltings jävlighet gör besök i vår farstu, så är det svårt att hävda sig. Ungefär som att försöka skjuta ihjäl mygg med en hagelbössa.
En historia från verkligheten:
"Kalle jobbar häcken av sig på sitt jobb som han har, arbetsgivaren kräver mer än vad lagen och avtalet säger- och han betalar inte ut någon övertid. Kalle kämpar på ändå, för jobbet i sig trivs han med, och vill ju inte bli arbetslös...
Efter ett år börjar det tära ordentligt på Kalle att jämt bli tagen för givet, få orimliga krav på sig, inte betalt för det och absolut ingen fritid med sin familj. Kalles fru ser hur han blir äldre och äldre dag för dag och är orolig. Dagen kommer då de kommer överens om att hälsan är viktigare och det finns viktigare saker i livet än just det här jobbet. Slaveriet var avskaffat. Kalle jobbar uppsägningstiden ut för att inte lämna arebetsgivaren i sticket - och tror (i sin enfald) att de avslutar den här tiden respektfullt.
Smällen kommer vid lönedagen, ingen lön.... Kalle ringer ju direkt och ifrågasätter, och får till svar att han inte kommer få några pengar för företaget har inte råd- de måste betala dem som jobbar kvar först. Kalle får vänta. Månaden efter är det samma sak, den förra lönen kommer inte - inte heller den här och semesterersättningen som ingår i slutlön är lika puts väck den.... för att inte tala om alla hundratals övertidstimmar som är obetalda.
Historien innehåller mycket mer än så här, men tre månader efter att den första lönen uteblivit och familjen har stått minus halva hushållets inkomst. Så lägger arbetsgivaren på locket, och vägrar svara överhuvudtaget. Kalle ringer facket. Facket har inte kunnat dra medlemsavgiften på 400 kronor på tre månader, så nej, här kan inte Kalle räkna med någon hjälp. (Kalle står förstås fortfarande kvar med den skulden...) Kalle ringer polisen, det är närapå hundratusen som Kalle har blivit "rånad" på. Här kan inte Kalle få hjälp heller - man kan inte polisanmäla en sån sak. De hänvisar till facket!!! eller att anlita egen advokat. Kalle ringer tillsist en advokat. Kreditvärdigheten är inte den bästa efter att ha varit utan pengar under en längre tid, och en del (nästan alla) räkningar inte har kunnat blivit betalda. Så advokaten vill ha 1450 kr i förskott på första mötet, innan han ens kommer att ringa upp. Jaha, ekonomin står och blöder, och nu måste Kalle hitta denna nätta summa att betala advokat - utan att veta om det kommer ge något. Han sparar och gnor ett par veckor och får ihop till avgiften, advokaten ringer och de pratar i tio minuter. Inga problem säger advokaten till Kalle, jag skriver ett brev till arbetsgivaren och berättar vad som händer om han inte betalar... då kommer vi gå till rätten. Han ska slänga ihop det på fredagen säger han så att processen skyndas på.
Brevet blir skickat (mycket senare än vad som sagts), inga pengar har betalats till Kalle som inte har fått reda på någonting egentligen.
Däremot dimper nu en räkning ner i brevlådan på tiden som det tog att skriva brevet, nära på 2000 kr. vill advokaten ha för besväret. Det ingick tydligen inte i den första timmen som var betald för, trots att telefonsamtalet bara varade i tio minuter.
Det här får Kalle nu betala för... Fackliga avgifter fast han inte fått hjälp, påminnelseavgifter och räntor för att inte räkningar har blivit betalda för att han inte fått ut lön, (skattepengar för en polis som inte kan hjälpa) advokatarvode gånger flera- för att få hjälp med det han har rätt till utan att få utdelning av det.... den här nedåtgående spiralen går så snabbt som om den hade fan själv i baken!
Jag brukar alltid säga att om du håller på att gräva ner dig i en grop- sluta då att gräva! Men hur i all världens namn gör man när det är andra idioter som gräver åt en???
Jag hoppas att Kalle får sina pengar snart, och att advokatkostnaderna läggs på arbetsgivarens skuld- som sig bör. Jag önskar att de stora tunga organistionshjulen slutar att rulla över och mosa små personer som bara försöker göra allt de kan, för mer kan ingen människa göra.
//xxx
Kommentarer
Trackback
